rapport.txt

---Portfoliouppgiftens Godkänt-krav:
1. Landingpage - kortfattad beskrivning (DONE)
2. Kontaktuppgifter (DONE)
3. Portfolio samt Länk till Github, LinkedIn osv. (DONE)
4. Använda SCSS (mixins och nästlade selektorer) (DONE)
5. Implementera minst 2 tillgänglighetskrav (DONE)
6. Vara responsiv och använda media queries (DONE)
7. Använda CSS Grids eller Flexbox (DONE)
8. En sida som beskriver utbildningen (DONE)
9. Innehålla rapport.txt (DONE)
---Portfoliouppgiftens Välgodkänt-krav:
10. Allt för G (DONE)
11. Använda både CSS Grids och Flexbox (DONE)
12. Använda CSS Transitions eller Animations (DONE)
13. Välskriven, kommenterad och indenterad CSS/HTML (DONE)
14. Minst 5 tillgänglighetskrav (DONE)
15. Diskutera för och nackdelar med olika teknikerna. (DONE)
16. Lämna in i tid (DONE)

Tillgänglighetskrav som uppfyllts:
1.1.1 -> Beskriv med text allt innehåll som inte är det (t.ex. alt-attribut i bilder)
1.3.1 -> Ange i kod vad sidans olika delar har för roll (Strukturerad HTML-kod, rätt HTML-element för rätt syfte)
1.4.10 -> Skapa en flexibel layout som fungerar vid förstoring eller liten skärm (En layout som funkar på 320 pixlar utan horisontell skrollning, responsiv, mobilanpassad)
2.4.3 -> Logisk tab-ordning
3.1.1 -> Ange sidans språk i koden (För att skärmläsare ska kunna läsa och uttala sidans innehåll korrekt ska ett språk vara angivet i root elementet med hjälp av ett lang-attribut. Jag har valt engelska där då texten är på engelska)


INLÄMNINGSUPPGIFT/RAPPORT:

SCRUM 
--------------
Scrum är ett processramverk som funnits sedan tidigt 1990-tal och används för att hantera komplex produkt-/systemutveckling. 
Det har med tiden blivit det ledande ramverket för mjukvaruutveckling och anledningen till det är bland annat för att man fokuserar på 
affärsnytta och möjligheten att förändra projektet på ett strukturerat sätt. Anledningen till att man kan ändra projektet under arbetetsgång är
för att det inte finns någon klassisk kravspec när man jobbar med scrum. Istället har man en backlog som man utgår ifrån, vilket enkelt förklarat 
är en föränderlig lista med önskemål där man får prioritera olika delar under arbetets gång. 
Alltså kan priolistan förändras under projektets gång och sådant man fokuserade på i början kan tas bort senare, alternativt kan man lägga till andra saker under projektet.
Det som är grejen med scrum är dock att man inte kan lägga till och ta bort saker hur som helst, eller när som helt under projektets gång. 
Det finns en viktig struktur för hur processen ska gå till och när under arbetets gång som man får ändra saker. Denna tydliga struktur ser till att det inte blir kaos under projektet 
eftersom man endast får lägga till, ta bort eller ändra saker på ett genomtänkt och utarbetat sätt. 
Strukturen/processen jag talar om som möjliggör detta är följande: 

De tre viktigaste rollerna/delarna av ett SCRUM-team.
1. Produktägare, oftast en kund som i vårat skolprojekt, som bestämmer vad produkten ska innehålla och vad som ska prioriteras.
Vilka funktioner behövs och vilka är inte lika viktiga? Produktägaren bör jobba tillsammans med teamet för att ge dem så tydliga krav 
som möjligt och för att förklara förväntningarna på slutprodukten. Det är här Produktägaren tillsammans med teamet tar fram en product backlog.
Product backlogen specificerar vad produkten ska innehålla och vad som ska prioriteras av utvecklingsteamet. 

2. Utvecklingsteamet är de som utvecklar själva produkten utifrån produktägarens önskemål och prioritering.
Teamet bestämmer själva hur de ska organisera sig, vem gör vad och när? Alla är delaktiga och ansvariga för att leverera enligt kraven.

3. Scrummastern är den trejde delen av scrumteamet och är den som har bäst koll på scrumprocessen och hur man arbetar agilt och enligt scrum på bästa sätt.
Scrummastern ser till att ha dagliga möten för att stämma av, underlätta kommunikationen och stötta de som har stött på hinder i arbetet. Hen ska också se till att 
utvecklingsteamet kan fokusera på sitt arbete och se till att det inte kommer massa orimliga krav eller påtryckningar på teamet från produktägare eller andra delar av organisationen.
Det kan även vara klokt av scrummastern att inkludera teamet i kommunikationen med produktägaren för att alla parter ska ha förståelse för varandras förväntningar och förstå varandras 
möjligheter att utföra arbetet på ett effektivt och bra sätt.


Arbetsprocessen enligt SCRUM:
Efter att man upprättat en product backlog tillsammans med produktägaren så ska man börja med ett gemensamt planeringsmöte där man går igenom vad man ska göra under sin sprint. 
Under sprinten så arbetar man med ett visst antal prioriterade uppgifter (t.ex. en viss design, viss funktionalitet osv.). Under sprinten får man inte ta bort eller ändra något.
Man förväntas göra det man kommit överens om och det viktigaste är att sprint backlogen besämt av teamet. Längden på en sprint kan variera men kan vara allt från 3-30 dagar beroende på projekt.
När sprint planeringen är färdig ska man alltså ha en sprint backlog som man arbetar utifrån och som ska färdigställas på utsatt tid (när sprinten är över). 
Varje dag under sprinten har man daily scrum möten där man har en kortare avstämning på max 15 minuter för att se vad man åstadkommit sedan igår, vad man ska åstadkomma under dagen och om man behöver stöd.
Det är scrummastern som håller i daily scrum, bokar lokal, ser till att alla får komma till tals osv. 
Efter att sprinten är genomförd har man en sprint review där man går igenom sprintens resultat, man visar upp för produktägaren vad man åstadkommit och har en dialog med hen om vad hens planer är för framtiden. 
Här kan man också ha en dialog med produktägaren om man har förbättringsförslag på funktionalitet eller liknande på sidan så att hen kan ta ställning till förslagen
Är det bra förslag kan det läggas till på produkt backlogen och man kan ha med det i någon av de framtida sprintarna. 
Det är också viktigt med ständigt lärande när man jobbar med SCRUM, därför finns också något som kallas för sprint retrospective där man gemensamt tittar på vad man lärt sig från sprinten som gått och identifierar förbättringsmöjligheter i arbetsättet.

Fördelar med SCRUM:
1. En fördel med scrum är att man jobbar tillsammans och gemensamt definierar vad som ska ingå i sprint backlogen, hur lång tid man behöver och vem som ska göra vad.
2. Man får kontinuerlig feedback och stöd tack varje daily scrums. 
3. En stor fördel är att man kan justera och förändra projektet efter varje sprint om man upptäcker något som kan behöva göras kan man ha en dialog med produktägaren och lägga fram förbättringsförslag, 
produktägaren får sedan ta ställning till om det ska läggas till i produkt backlogen.
4. Att man arbetar i flera sprinter gör att det är troligt att man kommer hitta, och kunna korrigera, misstag innan man avslutar/releasar projektet.

Nackdelar med SCRUM:
1. Det förutsätter att alla i scrum-teamet är bra lagspelare och bra på att samarbeta eftersom man jobbar tätt i team under sprintarna. Tyvärr är verkligheten inte alltid så.
2. Man är relativt beroende av alla sprintmedlemmar, om någon blir långtidssjukskriven eller slutar under en sprint kan det vara svårt att hinna med hela produkt backlogen i tid.
Säg att man exempelvis är 5 utvecklare i ett scrumteam, om en lämnar har man på pappret tappat 20% av sin kapacitet (1/5) vilket i vissa projekt kan vara tufft.
3. Dagliga möten har många fördelar (som jag nämnt ovan), men det är många som tycker att det är onödigt att ha för många möten. 
4. För vissa kan sprintarna upplevas som stressiga, man har en deadline och man måste hinna klart med sin sprint backlog till och med det datumet (för andra är den tydligheten och deadlinen något positivt).



Grafisk profil
--------------
En grafisk profil är de färger och former som ett företag kan använda sig av på sin hemsida, sina trycksaker (affischer, kaffekoppar, planscher osv.) för att kunder och andra ska känna igen och kunna identifiera företaget snabbt och enkelt.
Det kan handla om allt från färger, former, logotyper, typsnitt och annat. 
Man använder sig av grafiska profiler för att ge ett likriktat användande av de bilder och texter som man tänker sig att företagets kunder/användare/gäster ska se.
När jag jobbade i Stockholms stad hade vi till en början väldigt många olika typsnitt, färger och bilder på våra informationsblad och planscher till allmänheten. Det blev lätt rörigt.
För ett antal år sedan gjordes en stor omarbetning av den grafiska profilen och man valde ut 5 färger (lila, grön, blå, rosa och orange) som man sedemera använde i allt tryckmaterial. 
Man använde även vissa specifika former (som fyrkanter) på de planscherna vilket gjorde att många snabbt kunde identifiera att det var information från Stockholms stad när de såg planscherna och kände igen den grafiska profilen.
Det går givetvis inte över en natt att kunder känner igen en ny grafiskprofil, men med tiden så sätter det sig hos kunderna. Det går väldigt snabbt som kund att identifiera på profilen vilket företag det är som skickar informationen om man sett just den grafiska profilen tidigare.
Då kan man som kund också snabbt besluta sig för om man vill läsa vidare och ta till sig informationen eller om man tror att det inte är något av intresse.


Fördelar med grafisk profil:
1. Som jag var inne på ovan är en uppenbar fördel med grafika profiler att kunder som känner igen profilen snabbt vet vilket företag det handlar om.
2. En annan fördel är att det kan vara enklare för t.ex. utvecklare, designers eller andra att skapa något utifrån företagets krav om de har tydliga grafiska profiler med färg/form/typsnitt osv.

Nackdelar/svårigheter med grafisk profil:
En svårighet med en grafisk profil kan vara att särskilja sig tillräckligt mycket och se till att ha den unik för sitt företag. Detta är möjligtvis något man inte behöver tänka på om man är ett litet företag,
men om man börjar bli ett större företag är det viktigt att kunderna inte blandar ihop ens egna produkter/informationsblad och liknande med andra företag eller konkurrenter. Man ska vara lätt att känna igen, men samtidigt 
är det viktigt att man inte liknar någon annan. Den kombinationen kan vara tuff att uppnå ibland. 
En svårighet med grafiska profiler som jag tyckte mig snappa upp under grupparbetet i skolan var att vissa utvecklare/scum masters verkade vilja ändra och anpassa kundernas (produktägarens) hemsida utifrån sina egna önskemål.
De ansåg sig ha bättre idéer om hur den grafiska profilen skulle se ut och vilka färger som skulle passa bättre ihop. Detta är möjligtvis något som kan ske i det verkliga livet, och i många fall kan det säkerligen vara så att utvecklare och/eller designers 
som arbetar åt en kund har bättre förslag och idéer om hur saker och ting kan se ut. Men det är viktigt att man utgår ifrån kundens grafiska profil och respekterar den, hur svårt det än må vara ibland. 


Tillgänglighet
--------------
Med tillgänglighet inom webbutveckling menar man främst att information och tjänster ska kunna användas och nå alla människor oavsett eventuella funktionsnedsättningar.
Det kan handla om att tänka på hur man använder kontraster i text och bakgrundsfärg för att det ska gå att läsa för människor med synnedsättningar, eller om att inte använda rullande text för att 
människor som har dyslexi ska kunna ta till sig informationen. Det finns massvis med saker som är viktiga att tänka på för att skapa en tillgänglig och bra användarupplevelse för 
så många människor som möjligt. Det finns välutarbetade och ha förståelse för människor olikheter och olika förmågor för att skapa en så tillgänlig miljö som möjligt för användarna.

Fördelar med tillgänglighet:
Fördelarna med tillgänglighet har jag redan varit inne på väldigt mycket ovan och de är i sig väldigt självklara på många sätt, 
så jag kommer inte repetera dem här eftersom jag redan gått igenom dem ganska väl ovan.

Nackdelar och/eller svårigheter med tillgänglighet:
En "nackdel" med detta är förmodligen att många hemsidor inte följer dessa till fullo. Min upplevelse är att många hemsidor följer det de anser vara "viktigast", vilket ibland kan vara godtyckligt. 
Riktlinjerna i sig är väldigt många och digra, det finns mycket att tänka på och på sätt och vis är det förståeligt att alla hemsidor inte följer varenda WCAG riktlinje till punkt och pricka.
Men det är förmodligen inte heller meningen att alla hemsidor ska följa varenda riktlinje, utan mer att man ska medvetande göra detta så att webbutvecklare och designers har med sig det när de bygger sidor.
På det viset kan framtidens hemsidor bli än mer inkluderande och tillgängliga för olika människor med funktionsnedsättningar.
En annan svårighet som jag kan tänka mig är att många webbutvecklare är egenlärda idag då det finns mycket info, guider och liknande på youtube för att lära sig HTML/CSS/JAVASCRIPT. 
Det är lätt hänt att många som lär sig koda på egen hand förbiser eller missar "tillgänglighetstänket" eftersom det enligt mina erfarenheter inte framgår på sådana videor/guider så mycket. 
Det vanligaste man hört på sådana internet videos är väl "alt" attirbutet som kommer i "img"-taggar där man ska beskriva hur en bild ser ut för de somhar synnedsättningar. 
Men utöver det är det, enligt min erfarenhet, väldigt lite information och fokus på tillgänglighet. Därför är min upplevelse att det finns mer att önska från content creators när det gäller just denna biten för att säkerställa att 
alla webbutvecklare och blivnade webbutvecklare faktiskt får ta del av denna väldigt viktiga kunskap.